Svenskt medborgarskap – krav, regler och juridisk hjälp

Reglerna för svenskt medborgarskap ändrades genomgripande den 6 juni 2026. Det innebär bland annat längre krav på hemvist i Sverige, krav på egen försörjning samt krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället.

Kraven gäller även många personer som ansökte före den 6 juni 2026 men vars ärenden inte hade avgjorts före lagändringen. Det är därför viktigt att inte bedöma en ansökan utifrån de regler som gällde när ansökan lämnades in.

AdamLaw Juristbyrå hjälper dig att bedöma om du uppfyller kraven, identifiera eventuella problem och komplettera eller överklaga ett ärende om svenskt medborgarskap.

Kraven för svenskt medborgarskap

En vuxen person kan som huvudregel beviljas svenskt medborgarskap om personen:

• har fyllt 18 år,

• kan styrka sin identitet,

• har permanent uppehållstillstånd eller en annan rättslig status som kan godtas,

• har haft hemvist i Sverige under tillräckligt lång tid,

• har haft och kan förväntas fortsätta ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt,

• kan försörja sig, och

• har tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället.

Samtliga krav måste som utgångspunkt vara uppfyllda när Migrationsverket fattar beslut. Det räcker därför inte alltid att kraven var uppfyllda när ansökan lämnades in.

Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap – konsoliderad version

SFS 2026:447

Permanent uppehållstillstånd eller annan godtagbar status

Huvudregeln är att den sökande ska ha permanent uppehållstillstånd i Sverige.

För nordiska medborgare gäller inte något krav på permanent uppehållstillstånd. För EU- och EES-medborgare samt deras familjemedlemmar kan uppehållsrätt jämställas med permanent uppehållstillstånd. Även uppehållsstatus enligt utträdesavtalet för brittiska medborgare kan godtas.

Efter lagändringen den 12 juli 2026 kan vissa personer även ansöka med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Det gäller bland annat vissa personer som har tillstånd på grund av:

• flyktingstatus eller subsidiärt skydd,

• synnerligen ömmande omständigheter,

• bestående verkställighetshinder,

• ställning som varaktigt bosatt i Sverige, eller

• anknytning till en person som har ett sådant tillstånd.

I dessa fall krävs normalt att den sökande har välgrundade utsikter att få ett varaktigt uppehållstillstånd. Bedömningen är framåtsyftande och görs individuellt.

Identiteten måste vara styrkt

Den som ansöker om svenskt medborgarskap ska som huvudregel styrka sin identitet. Detta sker normalt genom ett hemlandspass eller en annan identitetshandling som har utfärdats av en behörig myndighet.

Migrationsverket bedömer bland annat:

• hur handlingen har utfärdats,

• om den innehåller foto,

• om sökanden själv har ansökt om eller hämtat ut handlingen,

• om uppgifterna är tillförlitliga, och

• om uppgifterna stämmer överens med vad sökanden tidigare har uppgett.

Att en identitetshandlings giltighetstid har löpt ut innebär inte automatiskt att handlingen saknar bevisvärde.

För personer från vissa länder, däribland Afghanistan, Irak, Somalia och Eritrea, tillämpar Migrationsverket särskilda bedömningar av identitetshandlingar. Särskilda identitetsproblem kan också förekomma för statslösa palestinier.

När identiteten inte kan styrkas

Undantag från kravet på styrkt identitet kan i vissa fall göras om sökanden:

• har haft hemvist i Sverige i minst tio år,

• har använt samma identitet under hela perioden,

• gör den uppgivna identiteten sannolik, och

• saknar en faktisk möjlighet att skaffa godtagbara identitetshandlingar.

Ändrade uppgifter om exempelvis födelsetid, födelseort eller nationalitet kan få stor betydelse. Migrationsverket bedömer då varför uppgifterna har ändrats och om det finns omständigheter som talar mot identiteten.

Personlig inställelse och identitetskontroll

Den som ansöker om svenskt medborgarskap ska normalt inställa sig personligen hos Migrationsverket för identitetskontroll.

Migrationsverket skickar en särskild kallelse eller information om när och hur ett besök ska bokas. Sökanden bör därför inte boka en tid innan Migrationsverket har begärt det.

Undantag kan göras om det finns särskilda skäl, exempelvis en allvarlig sjukdom eller en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning som gör att personen inte kan inställa sig.

Migrationsverket kan även ta fotografi och, för personer som har fyllt sex år, fingeravtryck för att kontrollera identiteten.

Hemvisttid – hur länge måste man ha bott i Sverige?

Huvudregeln är att en vuxen person ska ha haft hemvist i Sverige i minst åtta år.

Med hemvist menas att personen faktiskt är bosatt i Sverige och har för avsikt att stanna här. Att en person har varit folkbokförd eller haft någon form av uppehållstillstånd innebär inte automatiskt att hela perioden får räknas som hemvisttid.

För vissa grupper gäller kortare hemvisttid:

• Nordiska medborgare: två år.

• Tidigare svenska medborgare: två år.

• Statslösa personer: fem år.

• Personer med flyktingstatus: sju år.

• Personer som inte har fyllt 21 år när ansökan görs: sju år.

• Den som är gift eller sambo med en svensk medborgare: sju år, under förutsättning att förhållandet har varat i minst fem år och den svenska partnern har varit svensk medborgare i minst fem år.

Att vara gift eller sambo med en svensk medborgare innebär alltså inte längre att medborgarskap normalt kan beviljas efter tre år.

Vilken tid får räknas?

Tid med ett bosättningsgrundande uppehållstillstånd kan normalt räknas som hemvisttid. Tid med tillstånd för exempelvis besök, au pair eller vanliga studier räknas normalt inte.

Tid som doktorand kan i vissa fall räknas, om omständigheterna visar att personen har haft för avsikt att stanna i Sverige efter studierna.

Om sökanden har fått ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning räknas tiden före beslutet normalt inte. Hemvisttiden kan i stället börja räknas när personen senare får ett bosättningsgrundande tillstånd.

Tid under vilken en person har vistats i Sverige med en oriktig identitet kan inte räknas som hemvisttid.

Resor och vistelser utanför Sverige

Kortare semesterresor påverkar normalt inte hemvisttiden.

Om en person har varit utanför Sverige i mer än sex veckor under ett år räknar Migrationsverket normalt bort hela utlandsvistelsen från hemvisttiden.

Om personen har flyttat från Sverige och varit bosatt i ett annat land bryts hemvisttiden. En ny hemvisttid kan då börja räknas när personen åter bosätter sig i Sverige.

Krav på egen försörjning

Den som ansöker om svenskt medborgarskap ska som huvudregel kunna försörja sig genom egna inkomster från:

• anställning, eller

• näringsverksamhet.

Inkomsten måste vara tillräcklig och får inte endast vara tillfällig.

Minimikravet motsvarar tre inkomstbasbelopp per år. För 2026 innebär detta en årsinkomst på minst 250 200 kronor före skatt, vilket motsvarar 20 850 kronor per månad.

Beloppet förändras när inkomstbasbeloppet justeras. Det är därför viktigt att kontrollera det aktuella beloppet för det år då Migrationsverket prövar ärendet.

Sökanden får dessutom inte ha fått försörjningsstöd under mer än sammanlagt sex månader under den relevanta treårsperioden.

Inkomster som normalt inte räknas

Försörjningskravet ska uppfyllas genom sökandens egna inkomster. Följande kan normalt inte användas för att uppfylla kravet:

• makes, makas eller sambos inkomst,

• sparade pengar eller andra tillgångar,

• fastigheter,

• kapitalinkomster,

• arbetslöshetsersättning,

• aktivitetsstöd,

• etableringsersättning,

• särskilt anställningsstöd,

• nystartsjobb, eller

• etableringsjobb.

Tillfälliga ersättningar som har ett direkt samband med en pågående anställning kan i vissa fall jämställas med lön.

För företagare krävs en faktisk och tillräckligt stabil inkomst från näringsverksamheten. Omsättning eller pengar som finns i ett bolag är inte automatiskt detsamma som personlig inkomst.

Undantag från försörjningskravet

Undantag kan bland annat bli aktuellt för personer som:

• har rätt till inkomstgrundad ålderspension, garantipension eller äldreförsörjningsstöd,

• studerar heltid med godkända studieresultat vid ett svenskt universitet eller en svensk högskola,

• studerar en utbildning som leder till yrkeshögskoleexamen,

• går i gymnasieskolan, eller

• på grund av funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden inte rimligen kan uppfylla kravet.

Undantag prövas individuellt. Det är normalt den sökande som måste visa att förutsättningarna för undantag är uppfyllda.

Kunskaper i svenska och om det svenska samhället

Den som är mellan 16 och 66 år ska som huvudregel visa tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället.

Personer som har fyllt 67 år omfattas inte av kunskapskravet.

Kunskaper i svenska

Kunskaper i svenska kan bland annat visas genom godkänt betyg i:

• svenska eller svenska som andraspråk från grundskola,

• svenska eller svenska som andraspråk från gymnasieskola,

• kommunal vuxenutbildning,

• den högsta kursen i svenska för invandrare, SFI,

• vissa folkhögskolestudier, eller

• motsvarande utbildning i ett annat nordiskt land.

Kunskaper kan under övergångsperioden också visas genom exempelvis Tisus eller ett annat tillförlitligt språkprov som visar kunskaper på den nivå som krävs.

Det planerade medborgarskapsprovet i svenska införs stegvis. Det är därför viktigt att skilja mellan de kunskapskrav som redan gäller och möjligheten att visa kunskaper genom ett särskilt medborgarskapsprov.

Kunskaper om det svenska samhället

Kunskaper om det svenska samhället kan visas genom godkänt betyg i samhällskunskap eller grundläggande samhällsorienterande ämnen från bland annat:

• grundskolan,

• gymnasieskolan,

• folkhögskolestudier på gymnasial nivå, eller

• kommunal vuxenutbildning.

Den som inte kan visa kunskaper genom utbildningsmeriter kan få möjlighet att göra ett särskilt medborgarskapsprov i samhällskunskap.

Migrationsverket informerar den sökande om möjligheten att genomföra prov när detta är aktuellt. Sökanden kan därför inte alltid anmäla sig till provet på eget initiativ innan Migrationsverket har hanterat ärendet.

Undantag från kunskapskraven

Undantag kan göras om det på grund av funktionsnedsättning eller andra personliga förhållanden inte rimligen kan krävas att personen visar de aktuella kunskaperna.

Det krävs normalt medicinsk eller annan konkret utredning som visar varför personen inte kan uppfylla kravet. Det är inte tillräckligt att det är svårt eller tar lång tid att lära sig svenska.

Skötsamt och hederligt levnadssätt

Den som ansöker om svenskt medborgarskap ska ha haft och förväntas fortsätta ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt.

Bedömningen är bredare än en kontroll av om personen förekommer i belastningsregistret. Migrationsverket kan bland annat beakta:

• brottslighet i Sverige,

• brottslighet i andra länder,

• obetalda skatter, böter och avgifter,

• skulder hos Kronofogden,

• obetalda underhållsbidrag,

• uppgifter i Schengens informationssystem,

• säkerhetshot,

• anknytning till vissa organisationer eller grupper, och

• andra allvarliga omständigheter som rör personens levnadssätt.

Även ett brott som har begåtts utomlands kan påverka medborgarskapsärendet, om gärningen också skulle vara brottslig enligt svensk rätt.

Karenstid efter brott

En dom innebär inte alltid ett permanent hinder mot svenskt medborgarskap. Däremot måste det normalt gå en viss tid efter brottet eller den utdömda påföljden.

Detta kallas karenstid.

Karenstidens längd beror bland annat på:

• brottets art,

• straffets längd,

• om påföljden är avtjänad,

• om böter är betalda,

• om prövotiden efter villkorlig frigivning har löpt ut, och

• om personen har återfallit i brott.

Exempel på Migrationsverkets normala riktlinjer är:

• dagsböter: normalt minst två till fyra år beroende på antalet dagsböter,

• villkorlig dom: normalt minst fyra år från laga kraft,

• skyddstillsyn: normalt minst fem år,

• en månads fängelse: normalt minst sju år,

• ett års fängelse: normalt minst tio år,

• två års fängelse: normalt minst elva år efter avtjänat straff.

Vid upprepad brottslighet kan en längre tid krävas. Bedömningen är alltid individuell.

En pågående brottsutredning eller uppgifter i misstankeregistret kan också medföra att Migrationsverket avvaktar med beslut eller bedömer att det ännu inte går att förutse ett skötsamt och hederligt levnadssätt. En misstanke är dock inte detsamma som en lagakraftvunnen dom och måste bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Skulder och betalningsanmärkningar

Obetalda skulder hos Kronofogden kan leda till avslag. Det gäller både skulder till staten och privata skulder som har gått vidare till verkställighet.

Även efter att skulderna har betalats kan Migrationsverket kräva att personen har varit skuldfri under en viss tid. Migrationsverket anger att det ofta krävs omkring två års dokumenterad skötsamhet efter att skulderna har betalats.

Hur skulden har uppkommit kan också ha betydelse. Det kan exempelvis finnas särskilda omständigheter om personen har varit utsatt för ekonomiskt våld eller på annat sätt saknat faktisk kontroll över sin ekonomi.

Barn och svenskt medborgarskap

Sedan den 6 juni 2026 ska barn som huvudregel ha en egen ansökan om svenskt medborgarskap. Barnet kan inte längre enbart tas med som medsökande i en förälders ansökan.

Ansökan görs av barnets vårdnadshavare.

Hemvistkravet beror på barnets ålder och situation:

• nordiska barn: två år,

• statslösa barn under 15 år: två år,

• andra barn under 15 år: tre år,

• barn som har fyllt 15 år: normalt fem år.

Barn som har fyllt 15 år ska också uppfylla kravet på skötsamt och hederligt levnadssätt.

Barn som har fyllt 16 år omfattas som huvudregel av kunskapskraven i svenska och om det svenska samhället.

Barn behöver inte uppfylla något eget försörjningskrav.

Om barnet har fyllt 12 år och är utländsk medborgare krävs normalt att barnet samtycker till att bli svensk medborgare.

Statslösa barn födda i Sverige

För statslösa barn som är födda i Sverige finns särskilda regler. I vissa fall kan barnet förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan i stället för genom en vanlig ansökan.

Förutsättningarna beror bland annat på barnets ålder, hemvisttid och uppehållstillstånd.

Det är viktigt att först utreda om barnet verkligen är statslöst i juridisk mening. Att barnet saknar pass eller att föräldrarna har svårt att registrera barnet innebär inte automatiskt att barnet är statslöst.

Nordiska medborgare

Medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge kan ansöka om svenskt medborgarskap efter två års hemvist i Sverige.

En nordisk medborgare kan i vissa fall i stället förvärva medborgarskapet genom anmälan. För anmälan krävs normalt fem års hemvist och att personen under denna tid inte har dömts till en frihetsberövande påföljd.

Det är därför inte självklart att anmälan är det snabbaste alternativet. En individuell jämförelse bör göras mellan ansökan och anmälan.

Tidigare svenskt medborgarskap

En person som tidigare har varit svensk medborgare kan normalt ansöka om medborgarskap efter två års hemvist i Sverige.

För tidigare svenska medborgare som därefter oavbrutet har varit medborgare i ett annat nordiskt land finns även särskilda möjligheter att återfå medborgarskapet genom anmälan efter att personen har tagit hemvist i Sverige.

Förlust av medborgarskap vid 22 års ålder

En person som är född utanför Sverige kan förlora sitt svenska medborgarskap när personen fyller 22 år om personen:

• aldrig har haft hemvist i Sverige, och

• inte heller har vistats i Sverige under förhållanden som visar samhörighet med landet.

Medborgarskapet förloras inte om personen därigenom skulle bli statslös.

Den som riskerar att förlora medborgarskapet kan före 22-årsdagen ansöka om att få behålla det.

Sedan den 6 juni 2026 finns också en möjlighet för vissa personer som redan har förlorat medborgarskapet vid 22 års ålder att ansöka om att återfå det med verkan från den tidpunkt då medborgarskapet förlorades.

Bedömningen kan vara komplicerad och påverkas bland annat av personens anknytning till Sverige och vilka konsekvenser förlusten har fått enligt svensk rätt och EU-rätten.

Dubbelt medborgarskap

Sverige tillåter dubbelt och flerfaldigt medborgarskap.

Det innebär att en person enligt svensk rätt normalt inte behöver avsäga sig sitt tidigare medborgarskap för att bli svensk medborgare.

Det andra landet kan dock ha regler som innebär att det tidigare medborgarskapet förloras automatiskt eller måste avsägas. Detta måste kontrolleras enligt lagstiftningen i det andra landet.

Ansökningar som lämnades in före den 6 juni 2026

Lagändringarna den 6 juni 2026 infördes utan generella övergångsbestämmelser för pågående ansökningar.

Det innebär att de nya kraven tillämpas på alla ärenden som Migrationsverket avgör efter den 6 juni 2026, även om ansökan lämnades in tidigare.

En person som uppfyllde de tidigare reglerna när ansökan lämnades in kan därför få avslag om personen inte uppfyller de nya kraven när ärendet avgörs.

Det kan exempelvis handla om att sökanden:

• har fem men inte åtta års hemvist,

• inte uppfyller försörjningskravet,

• saknar godkända utbildningsmeriter eller prov,

• inte uppfyller de nya kraven för en relation med svensk medborgare, eller

• påverkas av de skärpta kraven på skötsamt och hederligt levnadssätt.

Avslag och överklagande

Ett beslut från Migrationsverket om svenskt medborgarskap kan överklagas till migrationsdomstol.

Överklagandet ska normalt ha kommit in till Migrationsverket inom tre veckor från den dag då sökanden fick del av beslutet.

Ett överklagande bör inte endast uttrycka missnöje med beslutet. Det bör tydligt ange:

• vilket beslut som överklagas,

• vilken ändring som begärs,

• varför beslutet är felaktigt,

• vilken rättslig bestämmelse som är relevant, och

• vilken bevisning som åberopas.

Migrationsdomstolens avgörande kan i vissa fall överklagas till Migrationsöverdomstolen. För att Migrationsöverdomstolen ska pröva målet krävs normalt prövningstillstånd.

Begäran om att avgöra ett ärende

Om ett ärende inte har avgjorts inom sex månader kan sökanden skriftligen begära att Migrationsverket avgör ärendet.

Migrationsverket ska då inom fyra veckor antingen:

• avgöra ärendet, eller

• avslå begäran genom ett särskilt beslut.

En sådan begäran får normalt göras endast en gång under handläggningen hos myndigheten.

Det är viktigt att först bedöma om ärendet är komplett och om sökanden uppfyller samtliga krav. En begäran om avgörande kan annars leda till att Migrationsverket fattar ett snabbt avslagsbeslut på befintligt underlag.

När bör du anlita en jurist?

Juridisk hjälp kan vara särskilt viktig om:

• din identitet har ifrågasatts,

• du saknar godtagbart pass,

• du har ändrat namn, födelsetid eller andra identitetsuppgifter,

• du har haft längre utlandsvistelser,

• det är oklart vilken hemvisttid som får räknas,

• du har haft olika typer av uppehållstillstånd,

• du är eller har varit företagare,

• din inkomst är varierande eller tidsbegränsad,

• du har fått försörjningsstöd,

• du har skulder hos Kronofogden,

• du är dömd eller misstänkt för brott,

• Säkerhetspolisen har lämnat uppgifter i ärendet,

• du har fått avslag, eller

• ditt ärende har pågått under lång tid.

Juridisk hjälp från AdamLaw Juristbyrå

AdamLaw Juristbyrå arbetar med svenska medborgarskapsärenden och migrationsrätt.

Vi kan bland annat hjälpa dig med:

• juridisk bedömning av om du uppfyller kraven,

• beräkning och utredning av hemvisttid,

• identitetsfrågor,

• bedömning av försörjningskravet,

• företagare och varierande inkomster,

• brott, misstankar och karenstid,

• skulder och ekonomisk skötsamhet,

• komplettering till Migrationsverket,

• begäran om att avgöra ärendet,

• överklagande till migrationsdomstol, och

• begäran om prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen.

Varje medborgarskapsärende prövas individuellt. Informationen på denna sida är allmän och ersätter inte en juridisk bedömning av omständigheterna i ett enskilt ärende.

Senast juridiskt granskad: 22 juli 2026.

Rättsliga källor:

Primärkällor:

Lag (2001:82) om svenskt medborgarskap – konsoliderad version

SFS 2026:447

SFS 2026:448

SFS 2026:449

Förarbeten:

Proposition 2025/26:175 – Skärpta krav för svenskt medborgarskap

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2025/26:SfU28

Migrationsverkets informationssida:

Praktiska frågor kring svenskt medborgarskap